ratata

Nä något som jag verkligen vill göra i framtiden är att ha ett litet hönshus. Med gärna lite större raser och inte fjolliga små lantraser. Typ brahma, kochin, sussex och sen också kanske orpington och dvärgkochin. Skulle vara hur mysigt som helst att ha en liten flock gåendes på gården och picka gräs. Men det lär väl dröja, om det ens kommer hända.

Egentligen så är väl ingen massproduktion inom djuruppfödning speciellt bra. Man undra lite ibland varför man håller på med det man gör. Jag som är grisskötare på en gård börjar fundera på ibland varför jag vill göra det här. Visst vi har typ den bästa gården som jag vet. Vi sköter våra djur väldigt bra och dom har väldigt gott om halm och så. Till skillnad på andra gårdar man har varit på som ser ut som värsta plastfabrikerna. Så jag är väldigt glad att jag har hamnat på den här gården där dom tänker mer på djuren istället för hur lättskött allt ska vara för djurskötaren.  För mig så är det all död som drar ner en och man börjar fundera. Jag sköter tre slaktsvinsavdelningar och där blir endel djur sjuka ibland. Dom flesta klarar sig som man behandlar, men det finns också dom som man inte klarar av, dom som inte blir bättre trotts behandling. Sånt drar ner en, och man börjar undra om man gör något fel, för det går inte. Det tar lite på självförtroendet.

Men det finns också bra stunder. När man ser tillväxtgrisarna få superfnatt i djupströbäddarna och springa omkring, när man ser gyltorna gå ute i fina vädret el när man ser ett slaktsvin hålla en massa lång halm i munnen. Just då känns det rätt okej :).

Nu har man i alla fall skrivit av sig lite de man har haft i huvet ett tag